Jag hamnade på...

Den soliga inledningen på kvällen, förbyttes senare till ett ihållande regn. Man skulle kunna säga att det blev en blöt kväll, den sista med gänget. Och där på scenen fanns ju även de gamla gossarna, klädda i svart eftersom det i alla fall var en avskedsstund, men så piffade man till det med en guldslips.

Benke ställde upp med sin ordinarie femma, Benke Haraldson, Bert Östlund, Christer Sjödin, Håkan Tingshagen (som ju hade hemmabana) och Elvis-sjungaren, Lelle Forsell.

Den till synes vemodiga aftonen i parken förbyttes i förhoppningar då Old Boys, som var kvällens första band till rakning, startade i ett våldsamt tempo. Här skalade man av drygt en handfull Cliff-låtar i en enda följd. Vilket drag! Har aldrig upplevt något liknande, men å andra sidan, det är inget ovanligt för mig. Där rev man av låtar som, Living doll, The Young Ones, Move it, Please don’t tease, med flera godingar. Här vädrades alla piporna bland Benke, Bert och Christer och stundtals fixade man även stämsång. Men, som Benke också påpekade, eftersom det var en Taggtrådskväll, måste man ju försöka leva upp till det och köra något som är i närheten, ansåg han och så drog bandet igång, Time is tight! Det var de närmaste taggtråd man kom denna kväll, men jag kan ju ha missat något då man understundom fick sig till livs de mest vilda historier från en kille hemmahörande i Vallentuna. Bakom en av parkstugorna hängde en bit taggtråd, om det är någon vits för dessa kvällar, vet jag verkligen inte. På scenen var det i alla fall full rulle. Old Boys 12 år, låter som en gångbar whisky! Men 12 år har bandet funnits i dagens skepnad. Ett typiskt 50 – 60 tals band som lirar efter sin devis, ”Precis som det lät, precis som det ska låta".

Bert Östlund, som både hanterade tangenter och strängar denna afton liksom sin egen pipa, är en gudabenådad speleman. Hans gitarrspel är enormt skickligt utfört. Som om inte det räcker, använder han sin strata utan svajarm. Lirar Bert då utan svaj, undrar vän av ordning? Nej, inte alls. Han lägger bara handflatan över stallet och trycker till, det är hans modell av svajarm och det fungerar hörbart, utmärkt.

Med massor av sjunglåtar där Lelle Forsell betade av Elvis-låtarna från A till Ö, skulle jag vilja säga, så såg man till att lätt fylla dansgolvet. När sedan regnet kom, var där knökfullt. För den oinvigde, kan jag berätta att dansbanan är takad! Stämningen blev alltså partyartad och därmed hög.

Bilparken denna afton bestod åter av idel ädel adel, skulle man kunna uttrycka det som. Man hade tid att släntra runt bland allt krom medan Old Boys plockade ner sina prylar och Clerwall riggade för sina och Tess sånganläggning.

Lite komiskt var det då jag tittade på den fina Hot Rod som även denna kväll kommit till parken. Motorn kan ju även synas från vår herres blick där insuget till förgasaren stod som en tratt rakt opp. Kromat och snyggt, men inte så praktiskt då det regnar och man står parkerad. Ägaren hade löst problemet med en lila plastpåse, ja ni har säkert sett påstypen tidigare, som han trätt över insuget.

Kvällens skönhetspris, en stilig jänkare som jag även såg förra onsdagen, fick såklart helt ohotad en guldbronsfärgad, som Grive antagligen skulle ha sagt, Cadillac -67 med cab och vit skinnklädsel. Outstanding! Jag är ingen som helst bilfreak, men den här var fin!

När man kollat runt, var redan Clerwalls med Tess i full gång och började så smått fylla dansgolvet igen. Men som sagt, inte heller här blev det särskilt mycket taggtråd och det var ju egentligen därför man hade tagit sig till parken. De var så gott som tomt på folk ifrån vår instrumentalsajt, ett signum för avsaknad av den där taggtråden?

Lasse Twang

PS. Har du bilder att bidraga med? Skicka i så fall in dem till oss så att vi kan göra klart reportaget. Tack på förhand!

DS.

Så här lång tid är kvar tills sommarsäsongen i Stortorpsparken startar:
(Dagar, timmar, minuter och sekunder!)

Du har väl anmält dig till vårens

stora "Taggtrådskväll / 60-talsgala"

den 4 april 2009!

Läs mer här!!!