… en makalös kväll med gurkstadens stolthet,

The Ryders (2008-07-23)

Kurt Fröberg från The Ryders (till vänster) i samspråk med Björn Andersson från The Moonriders.

Mellan dem syns Per-Olof Bäckman, sångare och gitarrist i The Ryders). Foto: Tommy Richardson.

Det var sommar i Stortorpsparken och en kväll man inte kommer att glömma.

Jag kom lite sent så Ryders hade redan börjat på första låten och man fick stå i kö för att avlägga den frivilliga entréavgiften. Först försöka hitta en laglig parkering, sedan köa för att få ”komma in”!

I egen ljusanläggning stod alltså Henrys pöjkar! Hoppas du både såg och hörde dom Henry, du skulle ha varit stolt. Vi var många som både hörde, såg och dansade till bandet. Det tog ett tag att fatta vad som hände. Det som strömmade ut ur högtalarna var gamla kända tongångar och de strömmade på ett underbart härligt sätt. Vilket sound… och vilket träffsäkert spel, jag hade svårt att röra mig till en början. Man stod som förstenad.

Jag har aldrig hört något mera tajt band, med sådan spelglädje, sådan duktig sångare så seriösa i sitt agerande. Enhetlig klädsel såklart, lätt och ledigt och så ljusanläggningen jag nämnde, i bakgrunden och deras logga över hela väggen. Man såg till att bjuda publiken det de kom dit för att få uppleva. Ingen gick hem besviken, de kan jag garantera.

The Ryders för första gången på scenen i Stortorpsparken, Trångsund. Från vänster skymtar:

Per-Olof Bäckman, Ejje Pettersson, Kurt Fröberg och Göran Ulfstedt. Helt skymd bakom trummorna

sitter Christer Sundvall. Foto: Tommy Richardson.

Bandet radade upp härliga sånglåtar som The Young Ones, It’s now or never… den var ju speciell i sig. Här utförde såklart sjungare Per-Olof och basande Ejje lite obetalbart spex. Come hold my hand, sjöng P.O… vilket såklart Ejje uppfattade, och sträckte ut sin hand mot P.O.

En annan sak som var en nyhet för mig, förutom att höra The Ryders, var att dom inte ägnade greppbrädorna en blick! Blickarna var hos publiken… där dom genast fick gensvar. Publikkontakten var noll räknat i inkubationstid. När Ryders sedan genomförde lite Shadwalk också, ja då var det fullständigt. Tio poäng av tio möjliga. Dom klarade att köra hela registret. Dom körde till och med en ny version av Le Dernier Train De L’Espace. Ja, jag hörde inte Bäckman, den pratglade snackaren mellan låtarna, uttala detta låtnamn, men de var den gamla mulliga Spotnicks-låten man körde. Hur bandet lyckades hänga med i Kurtans plötsliga nytolkning, vet jag inte men paren på dansgolvet körde på. Skickligt!

Som vanligt var inte parken bara bandet som lirade, utan den vanligen stora ansamlingen av ”lediga” musikanter. Denna afton var det ovanligt många och en del långväga, musikanter. Uffe Hallingström kom upp från Linköping och den lycklige ägaren av första boken, Gubbarna på Råholmen, Tommy Rickardsson, från Norrtälje och bandet, The Limericks. Där var Björn Andersson från The Moonriders och hans trummis, P.O. Alm, ekofabrikör’n. Jag fick en gedigen genomgång av detta ekos förträfflighet av Johnny Lundin. Johnny var entusiastisk över detta nya eko. Ett eko som… ja, inte vet jag hur det går till sa Johnny och skrattade. Fråga han där borta, sa han och pekade åt de håll där Vallentunas uppfinnar-Jocke höll hov omgiven av damer.

Några av kvällens "bilfägringar". Den röda cabrioleten tillhör Tommy Södergren och bilen kom

på en andraplats i en stor skönhetstävling i Varberg nyligen. Grattis Tommy och Peggy!

Foto: Tommy Richardson.

Halva Johnny Lundin Band, var i parken då även Lennart Gudmundsson klev fram för att skaka tass. Skaka tass gjorde man även med Robban från The Fairways. Han såg också drömmande ut. Om det var för den eminenta underhållningen, eller hans perfekta chip in på green på åttan, de vet jag verkligen inte. Där var även musikern, Roffe Färdigh och låtskrivaren, Lennart Clerwall.

Man rullade småningom hemåt i natten med en ny Clerwall-CD i spelaren där tonerna från Mamma Mia silades ut i kupén och med troligtvis ett nöjt anletsdrag i nunan. Mina tankar var dock upptagna av att hitta lämpliga superlativer till detta reportage.

Tack alla grabbar i The Ryders, Kurt Fröberg, Göran Ulfstedt, Ejje Pettersson, Christer Sundvall och inte minst, Per Olof Bäckman. Ni gjorde ett kanon-gig i Stortorpsparken!

Lasse

Salem/Rönninge

Fler bilder:

De här kommer från Kjell Carlsson i Eskilstuna (tack för dem Kjell!).