... årets största publik-kväll med "Sandor Hajosi Band"

(2008-07-09)!

Sandor Hajosi Band slog publikrekordet i Stortorpsparken så här långt, denna säsong. Hajosi lockar alltid stor publik då hans namn står på affischen.

Denna soliga fina dag, förbyttes till regntunga skyar fram mot kvällen. På väg mot parken kom det även lite stänk också. Väl i parken dock, var vädret åter på sitt bästa humör precis som Lotti som sålde klistermärken (entrébiljetter, sättarens anm.) för femtio spänn. Även den stortaliga (allt är stort i parken) publiken var på ett strålande humör.

Redan före klockan sju, var det fullt vid kaffestugans bord och några jänkare hade rullat in, där kromen glänste i dess front och blev grädde på moset denna kväll.

Efter sedvanligt välkomstsnack av eldsjälen själv, Torgny Palm, drog så bandet igång med en av mina absoluta favoriter, den gamla klassiska Spotnicks låten, Last date. Låtvalet fick genast danslystna upp på dansgolvet. Både stammisarna och folket från buggkurserna med sina invecklade turer. Invecklade, för oss ignoranter (okunniga).

Torgny berättade för mig under kvällen att början på säsongen kunde börjat bättre, de var trögt. Otur med vädret och fotbolls EM, såg till att publiktillströmningen gick lite kryckigt. För att illustrera de där kryckiga trodde jag, använde sig Torgny av just en krycka denna kväll. Men kryckan var ett resultat av en ömmande fot och inte för att åskådliggöra läget, eller för att vara vitsig. Så fel man kan ha, tänkte jag när Torgny linkade iväg.

Vi andra funderade vidare, medan Sandor och bandet radade upp (radbandet) alla de pärlor man varit van vid att höra som lyckobringare, och välbefinnande mosaik.

Man har varit lyckligt bortskämd med de härliga spaceade soundet, men det var svårt att hitta det denna afton. Kanske ville Sandor hitta något nytt, för denna kväll lät det mer country över tillställningen som säkert steelguitaren, som fanns med, gjorde sitt till för att förverkliga. Men, det lät lite mysko med Spotnicks-låten Karelia, i country stuk.

Parken är egentligen inte bara musik... det är social samvaro också. Man passar på att utbyta det mesta av erfarenheter vid kvällens kulörta lyktor. Precis som på ståplatsläktaren vid Gubbängens speedwaybana, finns experterna på hur det ska låta, bland publiken. Där får man lära sig allt om ekon och inställningar, som svajarmsteknik och bästa strängar. Jag vet nu också vad en P-bas kostade i början på -60-talet, med hardcase, och mycket annat, men kul.

Under tiden av allt detta innovationsflöde, ska man köpa lotter av Torgny och stå i kö för en balja lut vid kaffestugan. Senare ska man upprepa samma procedur med köandet för en grillad med sidovagn och halka, vid korvgrillen.

Detta förflyttande under tiden kvällens promenadorkester av det ystrare slaget, skänker sinnena den frid och kontemplation man kom till parken för att få. Denna afton var det Sandor Hajosi Band, som sörjde för den öronfröjden. Tack!

Socialstyrelsen, om den händelsevis känner till denna oas och stamlokus i Trångsund som ju ändå parken är, skulle nog travestera sin gamla kända devis med, sju till åtta CD om dagen , för att må bra!

Medan Sandor förhoppningsvis hittar rymden innan det är dags för Sjödalsparken i Huddinge, ställer man in siktet på gurkstadens band, The Ryders. Det blir min nästa begivenhet i Stortorpsparken, om du frågar mig!

Väl mött då

Lasse
Salem

Så här lång tid är kvar tills sommarsäsongen i Stortorpsparken startar:
(Dagar, timmar, minuter och sekunder!)

Du har väl anmält dig till vårens

stora "Taggtrådskväll / 60-talsgala"

den 4 april 2009!

Läs mer här!!!