... ShadowDania 2010

Hej Taggtrådsvänner!
Då är man hemma i Skåneland igen med återigen fantastiska upplevelser från ShadowDania 2010 i Nyborg, Danmark. (Första anhalten på Fyn efter Stora Bält bron).

Jag skall försöka göra ett kort referat som en av publiken, på mitt sätt sett och med mitt mått mätt.

För det första: Ännu ett klockrent arrangemang såväl före, under som efter föreställningen. Stor eloge till ”Den Danske Shadows Klub”, med sin ordförande Søren Pedersen i spetsen.
Bra lokal, 300 m från hotellet, ljudanläggning OCH ljudtekniker i toppklass som förstår sig på ”taggtrådsmusik”, en förstklassig buffé i stereo som med råge räckte till alla och sist men inte minst, förstklassiga artister!
Att man dessutom, som jag, fick förmånen att få bo på Hotel Villa Gulle ihop med alla artisterna gör ju inte saken sämre! (Mange tak Søren!).
JLB fick förstås en egen lägenhet att husera i, är man VIP i Danmark så är man det ordentligt!
Som jag skrev 2009: Alla goda ting är tre: Tuborg, Ålborg och Nyborg!

Nu till föreställningen:
Kvällens konferencier var som sig bör, Brian ”Licorice” Locking, basist i The Shadows 1962-63 och som trots att han inte var kurant på grund av en kraftig förkylning ändå bjöd på såväl inhopp som basist i The Reflections som några nummer på munspel. Alla såg och hörde hur Licorice verkligen fick anstränga sig. Strongt!

Först ut (kl 15-16) detta året också var Midnight som solidariskt ställde upp när The Evergreens lämnat återbud.
Midnight är ett band som aldrig gör sin publik besviken. Och roligt på scenen har dom också vilket smittar av sig på publiken.
Midnight brukar överraska med att ta upp låtar som man inte hör så ofta eller har glömt.
Så och denna gång, till exempel Pony Express, Rebel Rose, Magic Doll, ett medley på svenska skillingtryck (till stor glädje hos danskarna vid mitt bord), Dynamite, Break Thru och Carlene Carters ”Every Little Thing”! samt en kolossalt medryckande version av Valencia.
Skåneflaggan i topp. Igen.
Midnight vann också med 10-0 genom att presentera samtliga låtar man spelade. En eloge till Thommy som tänker på oss dementa.
Som vanligt imponerade Salle med sitt flexibla spelsätt, behärskar hela skalan Shadows, Spotnicks, James Burton, Albert Lee och sig själv med sina upstroke doublestops med lite speciella övertoner.

Som andra band kom ”Sound Of Shadows” från Danmark.
Ett stilsnyggt band i svarta kostymer, byxor med revär, kråsskjortor och på topp en svart fluga. Tjusigt!
Leadgitarristen Poul Erik får 5 poäng i modighet. Han vågade sig på att spela Kon Tiki inklusive de korrekta doublestopsen och som kronan på verket, Mark Knopflers Going Home! Och bra dessutom!
Trummaren Jan fick verkligen spela av sig i Little B. Gitarristerna lämnade scenen i 5 minuter ock återkom på golvet framför scenen! och slutförde Little B. Det var en verklig publikfriare! Snacka om att ta ut svängarna och förnya sig!
Komp- och basgitarristen får dessutom 5 stilpoäng för sin Shadowswalk.

Som sista band före pausen och buffén kom då premiären för Johnny Lundin Band.
Man fick en känsla redan från början, att här kommer proffsen, scenrävarna. Och mycket riktigt, det var så! Visserligen har jag hört att Johnny stundom kan ha lite rampfeber men att han tacklar detta med att börja setet med ”säkra” låtar. Kanske var det så denna gång, lite finska låtar, FBI, Flingle Bunt till en början? Men sedan …
JLB poppade upp hos Shadowsklubben som presumtivt band i våras. Danska Shadowsklubben släpper inte fram vilket band som helst men JLB övertygande bland annat genom filmsnuttarna på Youtube. Nu efteråt, tror jag att JLB blir en ”Favorit i repris”.
JLB går från klarhet till klarhet. Min egna favorit är Johnnys tolkning av Sleepwalk.
Bernt var den som presenterade låtarna och skötte snacket mellan låtarna. På ett humoristiskt och chosefritt sätt. Sådant går hem i Danmark.
P-O Alm vid trummorna tog också flera stilpoäng med att verkligen övertyga publiken att det är ett hantverk att spela trummor. Lennart stod hela tiden och myste, finns på bild också.
Johnny och Bernt vid mikrofonerna vann med 10-0 genom sina vokala inslag. Berntes Rock’n Roll medley fick publiken att för några minuter befinna sig i en värld anno 1959. Bra jobbat Bernt!!
Sedan satte JLB igång ett crescendo av sällan skådat slag. Johnny, med Orange Blossom Special som grundtema, kom igång att improvisera. Johnny blir ett med gitarren och spelar på ett sätt som får publiken att hisna. Kan man verkligen hantera en gitarr så här!? Magiskt men en fantastiskt upplevelse att få se virtuoser utföra sitt ”hantverk”!
I alla fall, det slutade med att publiken unisont stod upp och klappade och hojtade för att få ett extranummer! (Detta är ovanligt i Shadowdania-sammanhang). Dessutom hade ridån gått ner och JLB hade jackat ur. Buffén väntade ju också …
Publiken gav sig inte – Licorice var lika taggad han! Det slutade med att JLB fick jacka in igen och ta om outrut till Orange Blossom Special. Till publikens stora förtjusning. Helt otroligt. JLB, hjältar i Danmark redan efter första giget!
Jag och flera av de andra vid bordet önskar en favorit i repris nästa år.

Efter middagen kom The Reflections från Norge. Sin vana trogen spelade dom ett knippe Shadows-klassiker men även några ovanliga låtar bl a Beatles ”I Saw Her Standing There”. Ett ovanligt inslag var Stingray på en Burns barytongitarr.
Dom vann med 10-0 i år också helt utan konkurrens genom sitt genuina Shadowsuppträdande, Shadowswalk och FBI-kicks.
Licorice hoppade in i mitten av setet och tog över Arilds Fenderbas i Dance On. Mycket uppskattat av publiken och inte minst av bandet och Licorice själv!
Även Reflections spelade Little B som Kjetil förstås klarade med bravur. Gitarristerna hjälpte till med tamburin, maracas och claves.

Sist ut var det välkända ”UB Hank Band” från Nederländerna.
Detta band har TVÅ leadgitarrister, Gerard och Martin. Ibland synkront, ibland tvåstämmigt. Det är en maffig ljudbild dom levererar. En annorlunda och trevlig upplevelse!
Bandet spelade rutinerat med en lite udda repertoar t ex Fandango, Razzamataz, Temptation, Magic Doll, Tennessee Waltz, Londonderry Air och Charles Trénet - La Mer.
Bandet är ju också känt för att spela låtar som Shadows inte spelat på scen utan bara på skiva.

Än en gång – ett klockrent arrangemang med som standard det härliga danska gemytet.
Det imponerade också på stockholmarna såväl på de tre söderkisarna som på norrkisen Alm fick jag veta.
Titta gärna också på Danska Shadowsklubben, http://www.shadowsclub.dk/dania2010.htm.

Med vänliga hälsningar
Glenn i Åhus

Bilder:
Almen (P. O. Alm, Johnny Lundin Band)
Bernt Liljegren (Johnny Lundin Band)
Borgarföreningens Hus
Lennart Gudmundsson (Johnny Lundin Band)
Johnny Lundin Band (bild 1)
Johnny Lundin
Johnny Lundin Band (bild 2)
Brian "Licorice" Locking (legend)
Midnight (bild 1)
Midnight (bild 2)
Reflections (bild 1)
Reflections (bild 2)
Reflections Kick
Sounds of Shadows (bild 1)
Sounds of Shadows (bild 2)
Thommy (Midnight)
UB Hank Band (bild 1)
UB Hank Band (bild 2)

A N N O N S