"The Gold Turned Into Sand" (The Ryders) CD



The Ryders är en mycket kompetent grupp från Västerås. Till skillnad från många av de instrumentalgrupper vi skriver om på "Taggtråden" är Ryders även en duktig rock-grupp med en bra sångare. Ryders har därför en mycket stor bredd på sin musikrepertoar även om det mesta har sitt ursprung i sextiotalsandan. Ledare för gruppen är den välkände Kurt Fröberg, som visat upp sina talanger i flera konstellationer, inte minst i The Invaders,

Kurt spelar sologitarr och i övrigt består Ryders av Göran Ulfstedt, kompgitarr; Per-Olof Bäckman, sång och kompgitarr; Ejje Pettersson, sång och bas samt Christer Sundvall, trummor.

The Ryders har några år på nacken nu och det här är deras andra cd. Plattan innehåller 16 låtar lika fördelade mellan vokala och instrumentala låtar. Man har faktiskt valt att lägga varannan låt instrumental med början på spår 1. Något som gjort att cd:n är mycket omväxlande att lyssna till.

Att musikerna är mycket duktiga har jag redan konstaterat och urvalet av låtar tilltalar också. Det är en angenäm blandning av äldre, välkända nummer men även några helt nyskrivna. Bröderna Clerwall har bidragit med tre titlar varav en är vokal!

Titelspåret är en mycket fin version av Benny Anderssons och Björn Ulvaeus' melodi "Guldet Blev Till Sand" hämtad ur musikalen "Kristina Fråmn Dufvemåla". Här presenteras den under sin engelska titel: "The Gold Turned Into Sand". Låten var tidigare månadens låt här på "Taggtråden". Väl avvägd takt och mycket välspelad.

Lennon-Mc Cartney skrev "A World Without Love" till den brittiska gruppen Peter and Gordon. Peter Asher är ju bror till Paul McCartneys dpvarande flickvän Jane. Här är det Per-Olof som tar sig an låten med sin härliga stämma. Men han får bra hjälp av Ejje. P-O har en bra röst som väl lämpar sig för de här kära 60-talslåtarna.

Ett av Spotnicks paradnummer är "The Rocket Man" som Kurre Fröberg framför på ett relativt originaltroget sätt. Kul eftersom Kurre normalt förknippas med Shadows-stuket. Sade jag att Christer Sandvall är ännu en av de många mycket duktiga trummisar som finns idag och som begriper sig på att "slå" låtarna på det sätt som de ska slås. Inte på det där mekaniska och opersonliga sättet som var vanligt från mitten av sjuttiotalet när yngre förmågor skulle spela rock!

"It'll Be Me" är en gammal Cliff Richard-låt som P-O framför på ett medryckande och initierat sätt. Kurre sologitarr ligger fint i mellansticket. Svänger som sjutton!

"Secret Of The Sea" är en specialskriven låt av Lennart Clerwall, som också varit månadens låt här på sajten. Det säger väl allt om kvaliteten? ;-) Men allvarligt talat är det synd (och kanske litet märkligt) att just Lennart Clerwall inte får det stora erkännandet för sin musik. Han har skrivit åtskilliga fina låtar som gör att vår musikform fortsätter att leva. Det är inte bara gamla Spotnicks- och Shadowslåtar som fyller de moderna gitarrbandens repertoarer. Många "clerwallare" är ju trots allt väl spridda runt om i världen. Men jag tycker att de förtjänar en ännu större uppmärksamhet. Vällovligt att The Ryders och "1961" har tagit till sig så många "nya" original. Men givetvis måste The Spacemen (Lennarts egen grupp) se till att spela betydligt flera egna låtar under sina framträdanden.

Per-Olof Bäckman kommer tillbaka i "Blue Hotel" som är en jättebra låt av Chris Isaak. Bra sång, bra solo, bra komp, bra bas och bra trummor. Tummen upp!

Instrumentala "Surf -99" är också en relativt ny låt, skriven av Michael Sellers, gitarrist i den svenska gruppen "The Langhorns", som jag tyvärr inte vet något om (just nu = upplys mig). Men den är svängig och litet kul med en twang-liknande sologitarr och ett bra beat.

"When A Man Loves A Woman" är en typisk låt som gör P-O:s stämma full rättvisa. Jag berömde honom för den redan när jag skrev en recension från en Pubkväll i Haninge med The Ryders (ssom för övrigt var min första kontakt med gruppen).

"Still On Earth" är Clerwallbrodern Hans' bidrag till den här plattan. Hasse skriver mest litet lugnare låtar och ballader, men han kan även klämma till med rivigare nummer. Här är det dock en rytmisk melodi som för tankarna till Spanien eller i alla fall Medelhavet. En litet vemodig låt, som passar mycket bra för Kurres härliga och känsliga sologitarr. Vem sade att det inte skrivits bra låtar på de senaste trettio åren?

Vokalt inslag igen nu. Standard-låten "Why Little Girl" av Fraser-Jewry, som Shane Fenton sjöng i filmen "Play It Cool" redan 1962. Mycket bra version!

Det är glädjande att någon tar upp låtar ur gamla svenska gitarrgruppers repertoar. Ryders kör en bra tolkning av gamla Violents-hitten "Alpens Ros". En version som låter bättre än originalet. Det vore ju kul att få igång gamla Violents någon gång med Hasse Rosén på sologitarr. Han har ju framträtt några gånger men han påstår sig inte komma igång sina gamla hits- Synd!Q Men här ges det en alldeles utmärkt kompensation.

Roy Orbison-klassikern "Oh, Pretty Woman" fick ju sitt andra världsgenombrott genom filmen med samma namn. En av de bästa poplåtarna som sskrev på sextiotalet! The Ryders gör den bättre än de flesta jag hört!

Nu är det dags för en "Electric Shock". Låten skrevs av G Padovan och är en skönt rivig låt som gör att humöret befinner sig på topp.

"Little Sister" behöver ingen närmare presentaion hoppas jag men jag kan meddela att det spritter i hela kroppen (inte bara i dansbenet sålunda) när man hör den. P-O:s sagolika röst igen!

"Minns Du Den Sommar" var en höjdarelåt med salig Gunnar Wiklund. Här har Kurre ökat tempot och trycket i den gamla fina "Greenfields". Varför inte danska sista till den här? Den går in som smör!

Den nyskrivna "I Want Sweet Loving" av Lennart Clerwall får istället avsluta. Och det blir med Per-Olofs rockiga stämma som den här "femtio-sextio-talsklassikern" sågar sig in i kroppen. Hans Sidén har gjort texten. Och som sagt både text och melodi låter som riktig musik från tiderna då det begav sig. Heder till alla inblandade.

Jag gillar den här plattan. Mycket dessutom. Men det framgår väl av mina omdömen. Och bra betyg blir det också!

Torgny

Betygsskalan för skivrecensionerna här på sajten är från 1 till 10 (eller från "As" till "Ös").
Betyget för "The Gold Turned To Sand" blir 8 taggar!


Även här gäller att du gärna får mejla till mig om du har något att bidra med. Min mejladress är: Torgny Palm

Åter

Vad är nytt på Taggtråden?

God Jul så länge...

Gillar du kåserier?