Ett litet nött julkort i all enkelhet från min trubbiga penna...

Same procedure as last year... men denna gång hade jag hoppats få pulsa i pudersnö när jag drog runt i Stortorpsparken. Med från ön denna gång var Lundin och hans barnbarn, Sophie, i släptåget vid julmarknaden. Det kanske inte behövde ha knarrat under klackarna, men det hade gärna fått vara lite snö. Snötyngda grenar, en halmkärve för småfåglarna, Rudolf med röda mulen och några par skidor som stått lutade mot dansbanans räcke, skulle varit en stämningshöjdare.

Bekant musik strömmade dock ur högtalarna redan då man anlände parken med paraply under armen, och det var den sortens musik jag tror någon kallat, ”plingpling” musik!

Just det, det var instrumental gitarrmusik, för att översätta plingplingandet. Där strömmade, Winter Wonderland ur högtalarna i bästa taggtrådstappning som den perfekta pulshöjaren när inte snön fanns där att pulsa i. Tongångarna lät både Vallentuna och Aspudden som Strövelstorp, Värmdö och Roslagstull. Jag tappade såklart bort Lundin, ja majorn ni minns, i folkvimlet redan vid den härliga träkolsgrillen. Det var betydligt fler folk i parken i år än förra året. Julmarknad i parken, tar många gärna till sig och det får även de kulörta lyktorna att tindra.

Man kunde köpa sig en mugg rykande varm glögg vid sidan av grillen med tillhörande pepparkaka, medan chokladhjulet snurrade muntert i bakgrunden vilket spred ett regn av gnistrande lampsken bakom oss. Det kändes egentligen precis som förra året, tomteluvorna var samma luvor som skötte chokladjulen förra året, det var liksom det vanliga stuket. Allt var sig likt, till och med ponnyridningen följde samma slinga. Majorn var sugen på en ridlektion, men jag är inte riktigt säker på vad djurskyddsföreningen skulle anse om en sådan sak. Jag tror dock ponnyn skulle avväpna vår flygmajor i reserven och slänga av honom... men då fick han i alla fall flyga! I parken såldes allt de du kan tänka dig av hemvävt, utom en hemvävd stillsam tös, skobelidobidam.... Till och med Mor Annas pepparkakor var hemvävda, det var bara mor Anna själv som saknades med sin vävstol. Bredvid kolgrillen hade Olsson stånd... nej, vad är det jag säger? Förlåt mig, jag menar Hansson, såklart! Han hade korvstånd. Det var fårkorv, hemstoppad till på köpet, lite ulliga sådär. (vad får man allt ifrån) Hanssons stånd var nytt för i år, förutom adel, präster, borgare och taggtråd, för att travestera Gits Olsson. Och en annan sak som var ganska kul, jag träffade Nicklas Ernfridsson i parken! Oss emellan, en ganska inbunden, fåordig och enstavig typ! Jag blev presenterad för honom av den där, Palm! Just då, pustade ett ånglok förbi Trångsund station och lät sin ångvissla ljuda över marknaden... Tågny Palm, tänkte jag...

Jag föredrar dock en helt annan årstid att vandra runt i parken på, där till och med regnet håller sig borta, vilket det inte gjorde i parken detta år och denna dag. Någon nederbörd i frusen form fanns det alltså inte en flinga av, vilket hade varit fallet om det som föll hade varit flingor som fallit vilket det hade varit om det varit kallare. Då hade vi fått pulsa, vilket hade varit ballare, om än som sagt, något kallare.

 Pust! Nu vrickade man nästan tungan, eller i vilket fall, pennan.

Jaha, nu tilltar regnet och det är dags att leta reda på majorn! Jag fann honom småningom såklart borta vid glöggståndet var annars, hembygdsföreningen hade tillstånd att ha sälja glögg även i år.

Det såg ut som Lundin ensam finansierat hela denna julmarknad, för hans durk blommade snyggt julröd.

– Ja, var skulle man hitta dig om inte här? Leta reda på Miss Sophie vid ponnyridningen så drar vi ut till Råholmen igen, sa jag, det vankas adventskaffe med glögg, skvallrade Rynhagen nyss på mobilen! Same procedure as last year, majorn!

– Visst, gnäggade Lundin, och spelade ut hela sitt register av inlärd plastik som James, betjänten ni vet, på nyårsafton. Same procedure as every year, log han lyckligt.

God Jul alla glada...

Lasse Twang  

Åter

Gillar du att skratta?

Klicka då på bokomslaget här nedan så får du veta hur du kan beställa kåseriböcker av "Taggtrådens egen" kåsör, Lasse Twang (alias Lasse Holmberg).