Ett julkort då Stortorpsparken ligger öde. En ensam matte med hund drar igenom parken.

Liknelsen med ett tomt galvat cykelställ, där endast ett fastlåst framhjul lutar lite snett, är nästan för bra för att vara sant. Det är en vemodig syn man möts av. Här stod ju rader av de gamla raggarbilarna där kromet glänste i dess nos. Där snurrade chokladhjulet muntert, där hade Björne Moonriders släntrat förbi från sin fyrhjuliga klenod till sin sexsträngade. Här hade Johnny Lundin, vilt gestikulerande, förevisat hur ett Almeko fungerar i stereo samtidigt som han bedyrade att han inte hade en aning om hur det funkade, egentligen. Han hade ivrigt pekat ut en liten farbror i mörk kavaj och jeans som hela tiden bolmande som en skorsten, kryssat omkring och snackade med alla. Den mannen vet hur ekot funkar, fortsatte Johnny... men jag tror det är nåt elektroniskt!

Man behövde bara stå där med dansbanan framför sig för att sommarens minnen ska rulla över en som en repris. Tommy Rickardsson, Lenny Clerwall, Kurt Fröberg, gruvfogden, Pelle Westerman, Tobbe Engström, Jompa Landenfelt, Gudmund, Janne, Sandor Hajosi, Benke Oldboys, Roffe Färdigh för att nämna några i raden...

Regnet duggade envist vidare. Det droppade ifrån taket på dansbanan... droppen, dripp, tipp tapp, tippe tippe tipp tipp tapp. Ack ja! Jag tyckte till och med att det nu kom de kära dofterna från den stora kolgrillen och varmkorven. Äh, var väl bara inbillning. 

Jag lutade armbågarna mot träräcket till dansbanan... så många som har hasat omkring där inne, tänkte jag. Här har kotknackaren ifrån Sandviken knallat runt mellan de dansande paren och lirat wireless. Där, uppe på scenen, har doktor Åke dirigerat den stora talkören i ett trummlande trumnummer. Där har farbror Alm stått och skruvat ihop sitt Meccano mellan varje låt. Lundin har överrumplat oss med Bach Toccata i D-moll innan han avslutade kvällen med sitt Aftonbladet... eller GT... äsch, Expressen ska det vara. Jag har så svårt att bestämma mig, Aftonbladet eller Expressen! Det får bli, Göteborgs Expressen, pust, där satt den. Kanske skulle vara idé att döpa om den till Aftonbladet... en lagom doft av den Göteborska humorn. En doft... visst fan doftar det kolgrill, eller glögg?

Ett par gympapjuck med Fender logga i vimlet! Man följde med blicken uppåt för att se vem som var ägaren av dessa något ovanliga dojor. He he, det var mannen med ”Rakt över disk” snabbprataren, Claes af Geijerstam.

Kanske ingen snabbpratare, men jag hör någon bredvid mig undra om jag vill köpa en lott och viftar han med en hög lottringar. Jag köper i alla fall två lotter och drömmer vidare. Jag ser att jag inte alls är ensam vid dansbanan. De kulörta lyktorna är tända och det är några med tomteluvor borta vid chokladhjulet som håller värmen med att snurra på hjulet för hand. Så här års har man fyndigt döpt om det till, Chokladjul! Det låter som majorn, ute på ön skulle vara här, för så lustig är han. Majorn har ju sina rötter ute i Tallkrogen också. Drömmer jag, eller? Fanns inga tomtar vid sommarens parkmusik. Någon med mig skämta aprillo? Jag är inte heller ensam och det ryker faktiskt borta vid kolgrillen där man grillar korv till lite frusna och regnblöta parkbesökare. Det är Julmarknad i parken... tomtarna vid chokladjulet verkar också bekanta från parksommaren... Lotti och Torgny säljer brickor till sitt blinkande ”jul” för allt vad de orkar.

Så slår jag ihop boken jag läste. Det luktar glögg och det vankas adventskaffe. Jag är inte ens i parken, jag sitter här, ombonad i stugvärmen ute på Råholmen och kommer till sans då jag hör Lundin, ja majorns, glada stämma och Rynhagens korrekta ordalydelse att Sjöblom är på väg in. Han ska bara förtöja, så kommer han också.

... vill med detta enkla julkort av kåserande tankar önska alla här på Taggtråden, en God Jul och Ett Gott Nytt År.

Eder: Lasse Twang

Åter

Så här lång tid är kvar tills sommarsäsongen i Stortorpsparken startar:
(Dagar, timmar, minuter och sekunder!)

Du har väl anmält dig till vårens

stora "Taggtrådskväll / 60-talsgala"

den 4 april 2009!

Läs mer här!!!